Diskrimineringen inom hälso- och sjukvården samt polisen diskuterades när Kommissionen mot antiziganism var i Malmö för att tillsammans med romer identifiera hur antiziganism påverkar romers villkor.
-Kommissionen har ett tidsbegränsat uppdrag och under den tid som vi finns ska vi göra något som får betydelse för romers rättigheter. Vi kommer att vara en blåslampa för att se till att de myndigheter som är satta att arbeta med rättigheter också gör det i praktiken, inledde kommissionens ordförande Thomas Hammarberg.
Stefano Kuzhicov, ledamot i kommissionen poängterade att det är dags att bryta den institutionella diskriminering som romer har drabbats och fortfarande drabbas av.
-Det stora problemet är den institutionella rasism som finns hos myndigheter. Den sitter i väggarna och kan vara svår att komma åt. Men det är viktigt att vi i kommissionen synliggör den.
Stefano Kuzhicov
Till dialogen hade det kommit cirka 30 romer som berättade om sina erfarenheter av antiziganism. Romer blir utsatta för antiziganism inom alla samhällsområden. Många romer uttryckte en frustation och besvikelse över att antiziganismen och diskrimineringen är en så stor del av romers liv och att de återkommande rapporterna om hur diskrimineringen ser ut har kommit att spela en liten roll i praktiken för att förbättra romers levnadsförhållanden.
Ett av de områden som togs upp var hälso- och sjukvården. Flera nämnde att det kan handla om att bli nekad behandling, att få höra kränkande tillmälen från personalen eller att personalen tittar snett och beter sig illa på andra sätt. Flera tog också upp erfarenheter av felbehandling, samt om andra allvarliga kränkningar från hälso- och sjukvården.
Ett annat område som diskuterades var skolan. Barn blir utsatta för trakasserier av andra barn men även från vuxna. Deltagarna berättade om flera exempel på både psykiska och fysiska kränkningar.
Flera deltagare gav exempel på hur antiziganismen har påverkat deras självbild. De uttryckte att enda möjligheten att bli accepterad i samhället har varit att undertrycka sin etniska tillhörighet och i stället anpassa sig till majoritetssamhället.
-När jag var nio år vågade jag att inte berätta för någon att jag är romsk. Istället sa jag att jag är muslim – jag åt muslimsk mat och var med de muslimska barnen i skolan. Häromdagen kom min 9-åriga dotter hem och berättade att hon inte vågar säga till någon i skolan att hon är romsk. Om någon frågar var hon kommer från, säger hon att hon kommer från ett östeuropeiskt land. Det har helt enkelt inte hänt så mycket, berättade en kvinna.
En person framförde att antiziganismen hade ökat de senaste 40 åren.
-Det är värre nu än på 70-talet. Det finns en uttalad rasism i samhället. Det syns inte minst efter att rasistiska partier har nått framgångar i valen.
Skånepolisens olagliga register var givetvis något som togs upp. Att så många romer har blivit registrerade av polisen i Skåne upplevdes som mycket obehagligt och kränkande samt är en återupprepning av kränkningar som romer har erfarenhet av i historien. Att de granskande myndigheterna har kommit fram till att det inte går att styrka att polisen har tagit fram ett etniskt register, kritiserades av många.
-Vi hade redan ett obetydligt förtroende för polisen och nu är det verkligen i botten. Om jag blir utsatt för ett brott, kan jag inte vända mig till polisen. För romer tycks likhet inför lagen inte gälla, konstaterade en person.
Många nämnde att det kan kännas meningslöst och svårt att göra en anmälan om diskriminering, då en anmälan alltför sällan leder till upprättelse och en förändring av situationen.
Åtgärder för att komma åt antiziganismen diskuterades också. Ett eget förvaltningsområde för romer, vitboken obligatorisk i skolans undervisning, mötesplatser för romer, utökad möjlighet att organisera sig på egna villkor, en nationell institution som arbetar med romers rättigheter och anställda med romsk kultur- och språkkompetens inom kommuner och statliga myndigheter var några av förslagen.
-Romers rättigheter och antiziganism måste komma in i den befintliga strukturen – det får inte vara ett sidospår. Kommuner och andra offentliga förvaltningar behöver romer som arbetar både på operativ men också på strategisk nivå, sa Marian Wydow som är projektledare för den kommunala verksamheten Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö.
Thomas Hammarberg avslutade med att säga att det finns ett tankefel i frågan som rör antiziganism.
-Man pratar om ”romafrågan”, men det grundläggande problemet är ”gadje-frågan”. Det är majoritetssamhället som är problemet när det kommer till antiziganism, inte romerna.