Här kan du hitta debattartiklar som Kommissionen mot antiziganism har skrivit. Här finns också krönikor skrivna av personer med stor kunskap om rasism och antiziganism.
Romer utestängs igen, denna gång i Kungsträdgården
Fred Taikon och Bengt O Björklund från É Romani Glinda i en krönika om hur EU-medborgare inte släppts in på Kungsträdgårdens officiella Eurovision-firande.
Pinsam ledare i Svenska Dagbladet om de romska ”tiggarna”
Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism, skriver om boken "Varför tigger romer".
”Vi måste lösa frågan om tiggarnas övernattningar”
Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism menar i en debattartikel att man kan följa vissa kommuners konstruktiva lösningar för EU-medborgarnas övernattning.
Vi är inte kriminella
Marika Kaj, romsk aktivist, berättar i en krönika om när hon och hennes barn hamnade i Skånepolisens register.
”Polisen måste agera mot antiziganistiska hatbrott”
Ny rapport. Anlagda bränder, stenkastning, sparkar och spottloskor. Många av hatbrotten mot romer anmäls aldrig och ytterst få går till åtal. I många fall har det lett till att barnen inte vågar vistas utanför hemmet. Polisen har en nyckelroll för att få stopp på kränkningarna, skriver Kommissionen mot antiziganism.
Antiziganismen nu och då
Stefano Kuzhicov, ledamot i kommissionen, beskriver i en personlig krönika hur antiziganismen präglat hans tillvaro i Sverige.
Varför tigger rumänska romer i Sverige?
Bennie Åkerfeldt, författare och resanderomsk aktivist, kritiserar bilden av ”tiggaren” hos politiker och i media.
Den man inte vill se gör man blind, och den man inte vill höra gör man stum
Marie-Louise, producent på Kulturhuset i Borås, skriver om sabotaget mot utställningen ”Starkare röst” och polisens förmåga att utreda hatbrott.
Mina två världar
Sunita Memetovic, juridikstuderande och romsk aktivist, skriver om hur antiziganismen får henne att känna sig utanför.
”Måste finnas lagliga alternativ”
De som kräver förbud och andra repressiva åtgärder riktade mot fattiga EU-medborgare sopar bara problemen under mattan. Det måste finnas lagliga alternativ för övernattning, vilket det gör i en del kommuner i dag och de goda exemplen bör spridas. Här har den nationella samordnaren och Sveriges Kommuner och Landsting ett stort ansvar.