Kommissionen presenterade sin verksamhet och vitboken i Skellefteå under seminariet Antiziganism – En svensk historia som en del i en seminarieserie med fokus på minoriteters rättigheter. Seminariet arrangerades av Rättighetscentrum Västerbotten, Sensus och föreningen RUNG.
Inledningsvis redogjorde Jenny Saba Persson från Sensus för begreppet strukturell diskriminering. Hon gjorde också en historisk tillbakablick över hur arbetet mot diskriminering i Sverige har utvecklats. Hon ställde även den retoriska frågan om vilka blinda fläckar vi har 2015 och som vi, när vi tittar tillbaka kan konstatera leder till exkludering.
Katarina Hammarberg, Jenny Saba Persson och Britt-Inger Lundqvist.
Britt-Inger Lundqvist, etnolog och styrelseledamot i resandeföreningen RUNG, betonade vikten av egenmakt i arbetet för att stärka minoriteters rättigheter. Minoriteter måste få skriva sin egen historia, menade hon. Hon underströk även betydelsen av bra läroböcker som belyser att romer inte är en homogen grupp.
– Ju starkare förening desto starkare röst i samhället har vi, sa Britt-Inger och berättade att många resande döljer sin identitet på grund av antiziganismen och att det påverkar möjligheterna att organisera sig på sina egna villkor.
Katarina Hammarberg, utredningssekreterare i kommissionen, medverkade på seminariet. Hon berättade om kommissionens verksamhet, den första delrapporten och regeringens vitbok om samhällets övergrepp mot romer under 1900-talet.
– En central uppgift för kommissionens är att vara en blåslampa mot antiziganism. Det är viktigt att reagera på antiziganism och inte låta den passera, sa hon
– En iakttagelse som kommissionen kan göra redan nu är att allt för få myndigheter reagerar och tar ställning mot antiziganism och för romers rättigheter. Det ger en signal om att kränkningar mot romer inte tas på allvar.
Seminariet spelades in och går att titta på här.