Förutsättningarna för romer att organisera sig på sina egna villkor, var en av de frågor som särskilt lyftes fram när kommissionen var i Göteborg för att ha en dialog om antiziganism med romer.
– Vi är trötta på att hela tiden berätta om hur situationen ser ut, det har vi gjort i evinnerlig tid och vi tycker att kunskapen redan borde få effekt för romers rättigheter. Nu är det dags för handling! sa en av deltagarna som var med på dialogen.
Kommissionens bild av hur antiziganismen i Sverige ser ut blev bekräftad i Göteborg – det finns inga tvivel om att romer utsätts för en utbredd och allvarlig antiziganism – inom livets alla områden. Den omfattande diskrimineringen inom bostadsmarknaden diskuterades särskilt.
– Det är anmärkningsvärt att vi inte har kommit längre och att romers rättigheter i många avseenden hänger på ”den goda viljan” , sa en av deltagarna.
Dialogen visar att det finns ett stort behov av att skapa förutsättningar för romer att själva sätta dagordningen – att kunna organisera sig på sina egna villkor. Ett förslag som diskuterades var inrättandet av en nationell institution som arbetar med att stärka romers rättigheter.
– En viktig förutsättning för att romers rättigheter ska säkerställas är kunskap om den specifika rasism som just romer blir utsatta för, sa en person.
Andra åtgärder som föreslogs var positiv särbehandling, lokala mötesplatser, mer kunskap om antiziganismen och dess historia i skolor och åtgärder som gör att antiziganismen ses som illegitim.
– Kommissionen har tagit fram en modell för hur man kan reagera mot antiziganism, bland annat med hjälp av media som blåslampa. Modellen går inte ut på att agerandet alltid kräver en anmälan från romer, utan att kommission också kan ta ställning för romers rättigheter när den får kunskap om en rättighetskränkning, sa Heidi Pikkarainen, huvudsekreterare i kommissionen.