Antalet anmälda hatbrott med antiziganistiska motiv har ökat med 23 procent det senaste året enligt ny statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. Men mörkertalet är stort och det är bekymmersamt att så få anmälningar leder till upprättelse, menar kommissionen.
– Att fler romer anmäler hatbrott är givetvis positivt. Men vi vet att mörkertalet är stort. Kommissionens uppfattning är att antalet anmälda antiziganistiska hatbrott enbart är en droppe i havet jämfört med den verkliga förekomsten, säger Heidi Pikkarainen.
Andelen anmälda antiziganistiska brott ökar enligt ny statistik från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. År 2013 var antalet anmälningar 230, jämfört med 287 år 2014, en ökning med 23 procent.
– Samtidigt är det ytterst få anmälda hatbrott som faktiskt leder till åtal, bara 3 procent. Det sänder en signal om att antiziganism tillåts passera utan att någon agerar eller ställs till svars.
BRÅ:s rapport visar att antiziganistiska hatbrott i högre utsträckning än andra hatbrott sker i form av olaga diskriminering, exempelvis på allmänna platser och serviceställen. Det är också vanligare att gärningspersonen är en granne.
– Det visar att diskriminering och hatbrott är en del av vardagen för många romer, vilket även framkommer i kommissionens dialoger med romer. Romska kvinnor verkar vara särskilt utsatta i offentliga miljöer, säger Heidi Pikkarainen.
Kommissionen har ett särskilt fokus på hatbrott under 2015 och kommer inom kort att släppa två rapporter. En av rapporterna behandlar hatbrott mot de fattiga EU-medborgarna.
– Vi upplever att samhällsdebatten har hårdnat och att hatet och hoten mot de utsatta EU-medborgarna har förstärkts, säger Heidi Pikkarainen.
Intervju med Heidi, huvudsekreterare i Kommissionen mot antiziganism på Radio Romano