Det är viktigt att kritisera och agera mot antiziganismen! Det var ett av de medskick som företag och kommuner fick med sig av Heidi Pikkarainen, huvudsekreterare i Kommissionen mot antiziganism, när hon föreläste i Karlstad.
– Samhället måste reagera och inte låta antiziganism passera! Antiziganismen ses som legitim och normaliserad och därför måste man agera när den kommer till uttryck, sa Heidi Pikkarainen.
Heidi Pikkarainen var inbjuden för kommissionens räkning av REaD. REaD är ett EU-finansierat projekt om mångfald, jämställdhet och inkludering på arbetsplatsen som Diskrimineringsombudsmannen, Diversity Center Sweden, Centrum mot rasism och Strategin för romsk inkludering står bakom.
– Kommissionen mot antiziganism ska vara en kraftsamling mot antiziganismen i samhället. Vi har ett brett uppdrag att bryta mot de strukturella och rasistiska hinder som romer möter i sin vardag. Vi ska också se till att de myndigheter som har till uppgift att tillförsäkra romer deras mänskliga rättigheter faktiskt gör det i tillräcklig utsträckning. En av våra viktigaste uppgifter är att reagera i fall av antiziganism.
Hon berättade bland annat om hur kommissionen har arbetat med Polismyndigheten i Västernorrland, som i augusti i år på sin webbplats publicerade uppgifter om personer med ”romskt utseende”. Kommissionen har begärt att Polismyndigheten i Västernorrland ska förklara sitt beteende, samt att Rikspolisstyrelsen ska redovisa sitt ställningstagande i frågan, då Rikspolisstyrelsen som central myndighet ansvarar för normer hos polisen generellt. Kommissionen mot antiziganism har också skickat in ärendet till Justitieombudsmannen.
– Alla steg har varit kopplade till olika medieaktiviteter, berättade Heidi Pikkaraingen.
Kommissionen mot antiziganism tillsattes i samband med att regeringen publicerade ”Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet” i mars 2014. Heidi Pikkarainen, som skrev boken, berättade hur antiziganistiska utgångspunkter har motiverat övergrepp som sterilisering, kartläggning, tvångsomhändertagande, inreseförbud samt kränkningar inom utbildning, arbete och bostad. Vitboken visar att det har bedrivits en omfattande kartläggning av romer – både på lokal och central nivå i samhället. Den här kartläggningen var också en förutsättning för många av de övergrepp som skedde inom ramen för politiken och den har fortsatt in i nutiden, inte minst i och med skånepolisens register. Antiziganismen har en historisk kontinuitet och en dagsaktuell spegelbild på nästan alla de områden som beskrivs i vitboken.
Den seglivade föreställningen att romer själva är skyldiga till sin egen situation och att det är romerna som är problemet, lever kvar än i dag, berättade Heidi Pikkarainen.
– 1900-talets andra hälft kan sägas präglas av ledorden rehabilitering, inpassning och anpassning. Och fortfarande är det ofta romer som problematiseras i exempelvis myndigheters verksamhet, sa hon.
REaD gör nu en turné till åtta städer för att prata om lika rättigheter och möjligheter med inbjudna kommuner och privata företag. Tanken är att det ska leda till att ett mångfaldsnätverk bildas av organisationerna. Kommissionen mot antiziganism var med på det första mötet i turnén.
Läs mer på REaDs webbplats: http://readtour.se/