Fler måste reagera mot antiziganism. Det var huvudbudskapet från kommissionen under MR-dagarna i Umeå.
– Det finns en dagsaktuell spegelbild inom alla de områden som vitboken tar upp. Antiziganismen fortlever eftersom den ses som legitim och eftersom så få reagerar. Ett av kommissionens viktigaste uppdrag är därför att agera när vi stöter på fall av antiziganism, sa Heidi Pikkarainen, huvudsekreterare för Kommissionen mot antiziganism under seminariet ”Hur kan vi motverka antiziganism”.
Hon berättade att kommissionen genomför flera dialoger med romer runt om i landet.
– Det finns en enorm frustration och besvikelse över hur antiziganismen fortfarande tillåts breda ut sig och det finns en stor utredningströtthet. Situationen är redan välkänd – romer utsätts för en omfattande diskriminering.
Diana Nyman, ledamot i kommissionen, bekräftade bilden.
– Genom historien har det tillsatts utredning på utredning. Ofta har fokus legat på romer som problemet: att romer har sig själva att skylla för den antiziganism de drabbas av. Kommissionen kommer med ett nytt perspektiv. Vi tittar istället på samhällsaktörer och hur de agerar.
Diana Nyman menade att det behövs inrättas en institution för romers rättigheter.
– De myndigheter som ska se till att romers rättigheter säkerställs, har inte levt upp till den uppgiften. Befintliga institutioner arbetar inte i tillräcklig utsträckning med frågan.
Hon berättade också om hur man kan använda praktikprövning (situation testing) som metod för att synliggöra antiziganism. Hon var med i Sveriges Radios prakitikprövning där både romer och radioreportrar som inte var romer försökte hyra bil. Det sattes dold mikrofon på alla inblandade. I 70 procent av fallen nekades romer att hyra bilen till skillnad från radioreportrarna.
– Vi måste alla reagera, ifrågasätta och visa civilkurage. Det handlar om att värna allas lika värde, sa Diana Nyman.
Soraya Post, ledamot i kommissionen pratade om att det till viss del går framåt.
– Att det skapas en kommission mot antiziganism, att man i regeringsförklaringen nämner ordet antiziganism, att svenska folket röstar fram mig som är rom till EU-parlamentet. Allt detta är bra.
Men i och med att det fortfarande finns en konsensus om att romer inte är lika mycket värda, finns det fortfarande en legitimitet för antiziganism.
– Den legitimiteten är till för att människor inte ska känna sig illa till mods när de kränker romer. Man behöver inte skämmas när man är antiziganist. Man behöver inte ens dölja det.
Hon uppmanade majoritetssamhället till handling bland annat när det kommer till Skånepolisens register.
– Vi är många romer som har reagerat, men jag skulle vilja att övriga samhället ifrågasätter polisregistret. Detta är ingen romsk fråga, det handlar om demokrati och det berör oss alla!
Seminariet hölls under Mänskliga rättigheterers-dagarna den 13 november i Umeå.