”Många romer upplever att det är meningslöst att göra en anmälan om diskriminering, då en anmälan alltför sällan leder till upprättelse. Antiziganism ska inte tillåtas passera utan konsekvenser”, skriver Thomas Hammarberg.
Länsstyrelsen i Stockholm har kommit med en ny rapport som fastslår att antiziganismen är utbredd. Romer utsätts för en omfattande diskriminering inom alla samhällsområden och diskrimineringen sker förhållandevis öppet.
Jag är ordförande i den kommission mot antiziganism som regeringen tillsatte i våras. Vi har ett brett uppdrag för att riva de rasistiska hinder som romer möter i sin vardag.
Det handlar i korthet om att vi ska säkerställa att de existerande myndigheterna gör vad de borde göra för att romer ska leva ett liv utan antiziganism.
Kommissionen har redan agerat i ett antal ärenden som visar på hur legitim antiziganismen är.
Ett ärende rör en länspolismyndighet som på sin hemsida publicerade ett signalement på en person med beskrivningen att denne hade ”romskt utseende”.
Kommissionen begärde en förklaring av polismyndigheten som i sitt svar till kommissionen menade att det var befogat att publicera den typen av stereotypa uppgifter om romer. Kommissionen följer nu upp svaret genom att lämna över ärendet till Justitieombudsmannen.
Regeringens vitbok om samhällets övergrepp mot romer under 1900-talet visar att det är staten och kommuner som historiskt har bedrivit en politik som har utgått från fientliga föreställningar om romer.
De repressiva åtgärderna mot romer har varit ofattbart omfattande.
Som framgår av boken fick inte romer i Sverige bosätta sig på en och samma plats under en längre tid. Kommuner drev systematiskt bort de romer som slog sig ner i kommunen.
Det är anmärkningsvärt att fördrivningen har en dagsaktuell spegelbild i de avhysningar av främst rumänska medborgare som sker runt om i landet.
Det får givetvis konsekvenser, inte bara för de mycket utsatta personer som inte har ett tryggt boende under tiden de befinner sig i Sverige, men ger också en signal till romer i Sverige som bär med sig en historia av fördrivning och än i dag utsätts för antiziganism och diskriminering.
De konsultationer som kommissionen hittills har genomfört med ett hundratal romer visar att det som saknas nu är åtgärder som på allvar motverkar antiziganismen. Romer vittnar dessutom om att antiziganism har ökat de senaste åren:
”Det är värre nu än på 70-talet. Det finns en uttalad rasism i samhället. Det syns inte minst efter att rasistiska partier har nått framgångar i valen.”
Skånepolisens olagliga register är givetvis något som många romer har tagit upp i konsultationerna. Att så många romer har blivit registrerade av polisen i Skåne upplevs som mycket kränkande och den visar på en återupprepning av historien och på hur legitimt det är att kränka romers rättigheter:
”Vi hade redan innan avslöjandet om Skånepolisens register ett obetydligt förtroende för polisen och nu är det verkligen i botten. Om jag blir utsatt för ett brott, kan jag inte vända mig till polisen. För romer tycks likhet inför lagen inte gälla.”
Många romer upplever att det är meningslöst att göra en anmälan om diskriminering, då en anmälan alltför sällan leder till upprättelse. Också det är en återupprepning av historien. Romer får inte upprättelse när deras rättigheter kränks.
Kommissionen har för avsikt att återkomma med konkreta förslag, men en sak är tydlig redan nu. Åtgärderna behöver vara kraftfulla och syfta till att romer har möjlighet att organisera sig på egna villkor.
Det måste vara möjligt att utkräva ansvar när rättigheter kränks.
Antiziganism ska inte tillåtas passera utan konsekvenser.
Thomas Hammarberg, Ordförande för Kommissionen mot antiziganism
Debattartikeln är publicerad på SVT Opinion