Det blev en vitbok och det blev en kommission mot antiziganismen.
Vitboken dokumenterade övergreppen under förra seklet. Den berättar hur romer drevs från kommun till kommun, drabbades av vräkningar och ett påtvingat lägerliv. Den visade att de utestängdes utestängdes från arbetsmarknaden; att barnen hindrades från att gå i skola; att kvinnor steriliserades md tvång eller under press; att socialtjänsten fungerade som ett övervakningsorgan och att romer registrerades; att förföljda romer i andra länder förhindrades från att komma över den svenska gränsen.
Med rätta gavs vitboken titeln ”Den mörka och okända historien”. Övergreppen, diskrimineringen och den tidens skamliga rasbiologiska fördomar har i det närmaste sopats under mattan. Därför är vitboken viktig.
Men det räcker inte med att erkänna gångna tiders synder. Därför krävde många av oss åtgärder mot dagens antiziganism, de fördomar och den diskriminering som alltjämt förpestar tillvaron för romer i det svenska samhället. Vitboken krävde en uppföljning. Därför tillsattes kommissionen mot antiziganism.
Kommissionen har nio ledamöter och har redan börjat sitt arbete. Vid sitt första möte enades den om sträva efter att göra själva begreppet antiziganism känt och förstått – det handlar om den rasistiska diskrimineringen på arbets- och bostadsmarknaden, inom skolväsendet och vid vardagliga situationer på restauranger, hotell, bensinmackar och så vidare – men också om de kränkande, fördomsmättade myter som fortfarande vandrar runt om romer i det svenska samhället. Med andra ord, vi vill att antiziganism ska förstås på ungefär samma sätt som antisemitism summerar negativa attityder och handlingar mot det judiska folket.
Kommissionen har fått knappa två år på sig att fullfölja sin uppgift. Det betyder att den har begränsade möjligheter att bygga upp egna program. Den ska i stället säkerställa att de existerande myndigheterna – också på kommunalt plan – verkligen gör vad de borde göra för att motverka antiziganismen. Kommissionen kommer att ligga på dessa som en blåslampa: kritisera brister och komma upp med konstruktiva förslag.
Vi är redan i färd med ett sådant arbete med anledning av skandalen kring Skånepolisens register. Kommissionen kommer att analysera både polisens agerande och de olika översynsorganens utlåtanden. Vår fokus blir den etniska (antiziganistiska) aspekten samt om verkligt ansvar har utkrävts. Visst handlar det om ett ”systemfel” som åklagaren påpekade, men någon eller några måste vara ansvariga systemfelet.
Det var inte givet att Skånepolisens register skulle bli kända, tvärtom – de ansvariga förnekade först att de existerade. Utan DN-journalistens envetna arbete hade den registeringen kunnat fortsätta och fortsätta.
Detta har väckt oro över att det kan finnas fler register hos polisen eller hos andra myndigheter. Det är av enorm betydelse att hela registerfrågan blottläggs – även romer måste känna att de inte drabbas av sådan dold övervakning. Vad som gjordes inom Skånepolisen har väckt mörka minnen från det förgångna.
Kommissionen håller på med att utveckla ett system för att reagera när det kommer rapporter eller anmälningar om fall av direkt diskriminering. Ett brev gick ut till alla butiker i en större affärskedja med uppmaning till personalen att se upp med romer som försökte lura kassörskor. En länspolismyndighet publicerade på hemsidan ett signalement på en person med beskrivningen, att denne har ”romskt utseende”. I bägge de fallen har kommissionen redan regerat, begärt förklaring av de ansvariga, informerat medierna och kommer att följa upp.
Vi nås också av andra rapporter om att besökande från bl.a. Rumänien och Bulgarien utsätts för kränkande behandling. Den diskrimineringen är också en viktig fråga för kommissionen.
Det behövs en kapacitet att agera på den typen av antiziganism. Kommissionen är redo att ta på sig den rollen tills vidare. För detta vill vi ha samarbete med så många som möjligt. Den som utsätts för sådan diskriminerande behandling eller som bevittnar sådana situationer – hör av er till kommissionens sekretariat.
För detta är det viktigt att kommissionen kan få stöd och hjälp från alla romska grupper. En bred referensgrupp har utsetts och konsultationsmöten kommer att hållas under hösten i Malmö, Göteborg och Stockholm. Men dialogen bör bli bredare än så. Det här är vår chans att få en ändring.
Debattartikeln pubblicerades i É Romani Glinda, NR4 årgång 17
THOMAS HAMMARBERG
Ordförande i kommissionen mot antiziganism