Ketchupeffekten – nu kommer judiska barnböcker i strid ström
Malin Norrby, förläggare på det judiska Hillelförlaget, och Elisabet Sannas, projektledare för Resursbiblioteket för jiddisch och judisk kultur, delade uppfattningen att det finns ett stort behov av barnböcker om det judiska på svenska både hos landets folkbibliotek och hos familjer. Tillsammans har de ett projekt som syftar till att ge judiska familjer tillgång till fler barnböcker som förmedlar det judiska arvet på svenska och utifrån svensk-judisk kontext.
- Det utbud som finns på biblioteken idag har oftast karaktär av läroböcker med ett utifrånperspektiv och dessutom handlar en mycket stor andel av böckerna om Förintelsen. Det är av stor vikt att barn och unga lär sig om nazisternas folkmord på judar, men det måste också finnas böcker som speglar judiskt liv och judisk glädje – med ett inifrånperspektiv, säger Malin Norrby.
Ett par titlar med barn som målgrupp har givits ut genom åren på Hillelförlaget, men idag görs en större riktad satsning. Judiska biblioteket i Stockholm får ofta frågor om böcker på svenska om årets högtider, men har i princip bara kunnat erbjuda böcker på andra språk. Förra året gav förlaget ut kusinerna Johanna och Nakima Schreiber bok Barnens judiska år (se https://minoritet.se/7732) som är den första boken om det judiska året för barn på svenska någonsin.
- Gensvaret blev enormt både från det judiska Sverige och andra. Bokens första upplaga om 1300 exemplar sålde slut på mindre än åtta veckor, så en andra upplaga fick tryckas, berättar Malin Norrby.
Hon förstod att böcker med judiska teman för barn inte bara var efterlängtade av judiska familjer, utan att tiden nu också var mogen på ett annat sätt. Majoritetssamhället är idag också intresserat av att läsa om judisk tradition med sina barn.
- Inte så konstigt, kanske. Judiska högtider har firats i Sverige åtminstone sedan 1770-talet och är också en del av svenskt kulturarv. Dessutom är detta att läsa om varandras högtider ett utmärkt sätt att väcka intresse och bygga broar mellan barn.
Med medel från Kungliga biblioteket har Malin Norrby och Elisabet Sannas initierat tre bokprojekt som har och kommer att resultera i utgivning under senhösten 2023 och våren 2024.
Först ut var Shabbes i Sörby, skriven av Gerd Juvin och Malin Norrby tillsammans och med illustrationer av den etablerade barnboksillustratören Ida Björs. Malin Norrby ville gärna att förlaget skulle ge ut ett judiskt svar på ’Jul i Bullerbyn’. Poängen med den typen av böcker är att ge barn identitetsskapande trådar bakåt. Mina högtider firades också förr i tiden av mor- och farföräldrar, ska judiska barn kunna säga. ”Bullerbyn” hittade hon i förskolläraren och chederläraren (undervisning i judisk religion, historia, traditioner och hebreiska) Gerd Juvins självbiografiska berättelse om hur familjen firade Shabbat (sabbaten) på 1950-talet i byn Sörby, Järvsö, där Gerds morföräldrar bodde i en flygel till en hälsingegård.
Nästa bok i utgivningsplanen heter Simcha och är skriven av den prisbelönta barnboksförfattaren Rose Lagercrantz, med illustrationer av Rebecka Lagercrantz. Projektet började som en försiktig förfrågan om en lätt reviderad nyutgåva av en äldre bok av mor och dotter Lagercrantz från 1998. Slutresultatet blir en utvidgad och mycket omarbetad bok med nya illustrationer tack vare upphovspersonernas stora engagemang för projektet. Boken utspelar sig i Stockholmsmiljö och berättar om det judiska utifrån den unga kvinnan Annas liv. Den bjuder dessutom på en återberättad version av berättelsen om Moses och uttåget ur Egypten.
Slutligen kommer Barnens judiska sångbok ut i början av 2024. Musikerparet Mirjam och Martin Charas-Östergren har samlat och notsatt traditionella judiska sånger för barn.
- Boken speglar dessutom den demografiska mångfald som finns i svensk judenhet idag genom sefardiska (judar av spansk-judisk härkomst) jemenitiska och askenasiska (judar som på medeltiden bosatte sig i norra Tyskland, norra Frankrike och i östeuropeiska områden) sånger på svenska, ladino (judisk-spanska), hebreiska och jiddisch. Boken blir som en del två i en tänkt svensk-judisk ”Min skattkammar-serie” som inleddes med Barnens judiska år.
- Vi hoppas få fortsätta vårt projekt även i framtiden och att fler förlag ska haka på och våga satsa på svensk-judiska barnböcker. En vision är att om Elisabet och jag en dag blir farmödrar, så ska vi båda ha många böcker att välja på tillsammans med barnbarnen, och inte som idag bara jag.
På bokmässan tidigare i år ägnades ett helt seminarium åt svensk-judisk barnkultur idag. Judiska församlingen i Stockholm har dessutom uppdragit åt förlaget att ge ut en ungdoms-siddur (bönbok).
- Något håller alltså på att hända! Glädjande nog tänker flera att om inte nu, så när?
Ytterligare en barnbok, Äggskal (Pionier Press), av Taliah Pollack har utkommit i år. Den är författad både på svenska och jiddisch (i översättning av Salomon Schulman). Boken handlar om Idi och Krack, två ägg med olika drömmar. Äggskal är en berättelse om vänskap och insikten om hur värdefullt det är med alla sorters egenskaper och nyanser. Skalen är sköra, men deras mod och sökande efter svar tar dem hela vägen till stinkpaddan Mia i träsket. Berättelsen fokuserar på mångfald.
Titeln Äggskal på bokens framsida har ett typsnitt, en hybrid av latinska- och hebreiska bokstäver, som kan läsas från vänster till höger på svenska och från höger till vänster på jiddisch.
Taliah Pollacks, uppvuxen i Israel, skrivande språk är svenska, även om hon också talar hebreiska. Tanken med berättelsen är att spegla det israeliska samhället så som hon ser det – ett brokigt landskap av tillhörigheter, etniciteter, läggningar och variationer.
- En rik värld som gjort mig till den världsmedborgare jag är. Jag ser mångkulturen som en positiv kraft som även har många utmaningar, vilket berättelsen speglar via äggens äventyr i Ein Gedis (nationalpark i Israel) rika djur- och växtliv, en plats jag älskade som barn. Jiddisch är ett av Sveriges minoritetsspråk och något vi ville lyfta fram. Tanken med tvåspråkiga böcker är att sätta ett minoritets- och ett majoritetsspråk parallellt, på samma nivå. På så vis synliggör språket även tanken med boken: inkludering. Något som inte alls är självklart för den som växer upp med flera språk. Den här synligheten är viktig eftersom språk är så starkt kopplat till identitet.
FOTNOT: Resursbiblioteket är en del av svenska statens satsning på nationella minoriteter, deras språk och kultur. Varje minoritet har ett Resursbibliotek, som primärt arbetar konsultativt genom att fortbilda bibliotekspersonal, och det judiska drivs av Judiska biblioteket på uppdrag av Kungliga biblioteket med ekonomiska anslag från Kulturdepartementet.
JOHN GRADOWSKI
