I Georg Riedels Jiddischland omfamnar jiddisch och jazz varandra

I boken skriver han om sitt förhållande till jiddisch: Jag vet egentligen inte så mycket om jiddischmusik (vad det nu är?) men jag tycker mycket om tonfallet och vemodet i den musik jag uppfattar som judisk. Eftersom jag har judisk bakgrund och detta faktum blir mer och mer viktig för mig, känns det naturligt att komponera sånger med texter på jiddisch. Dessutom tycker jag språket är spännande, vackert och melodiskt. Sentimentala och vemodiga har sångerna blivit och nästan bara i moll. Passar mig bra tycker jag. Salomon Schulman uttrycket det så här: Kanske blir ni också lika häpna – i just detta ögonblick? Nu när ni får tillfälle att avnjuta ett opus galen moll i folkviseton.

- Jag förknippas ju alltid med det ursvenska när det gäller sånger. Jag tänker då inte på den jazzmusik jag skapat, utan alla barnvisor jag blivit känd för. Den här boken har blivit som en ny ingång till det okända, säger Georg Riedel.

Musiken är skriven av honom, de äldre texterna är översatta av Salomon Schulman, av bokens redaktör Sarah Schulman (inte släkt med Salomon) beskriven som ”jiddischordens mästersmed”. De nya texterna har skrivits av poeten och sångerskan Channa Riedel, Georg Riedel och Salomon Schulman, som också har gjort översättningarna.

Georg Riedel, född i Tjeckoslovakien, kom som fyraårigt flyktingbarn till Sverige, är känd som jazzmusiker och inte minst för sitt samarbete med Astrid Lindgren som resulterade i sånger som tillhör den svenska folksjälen – bland många andra Pippis sommarsång (Pippi zumerlid) och Oppochnervisan (Als farkert). De visorna (och många fler) ingår i bokens första del, klassiska visor. I den andra delen, nya visor,  finns bland andra Farlibt (Tragisk kärlekssång) där kärleksparet separeras av kriget, det ständigt närvarande kriget. Men också den vilda Moshe Kats (Tafatt) där katten gör det katter ska göra, jagar möss.

- Jag ville att projektet skulle ha en omedelbarhet, att alla direkt skulle kunna sjunga visorna eftersom musiken är så välkänd. Men den andra delen, det som består av Georgs nyskrivna musik, låter oss resa genom hela livet, från barndomen till ålderdomen. I Georg Riedels Jiddischland längtar man efter mamma både som barn och som gammal. Poesin i det nya materialet är ibland svår och sorglig. Som livet ju är helt enkelt, säger Sarah Schulman.

När Georg Riedel kontaktade henne för några år sedan i samband med att han läst hennes barnbok Nöten/Dos Nisele och som fått honom att vilja komponera ny musik för jiddisch, såg Sarah Schulman genast en fantastisk möjlighet att locka en ny generation till jiddischvärlden.

- Det är i musiken vi formar känslomässiga bindningar till språk och kultur, och för många är det just Georg Riedels musik som tonsatt vår barndom. Jag ville att mina barn skulle växa upp i en värld där det är självklart att Ridelska visor finns på jiddisch såväl som på svenska., säger Sarah Schulman.

Hon hoppas att boken tas emot med nyfikenhet, glädje och en stor portion humor.

- Så är Georg Riedel själv, och även Salomon Schulman. Jag vill att sångboken och skivorna ska bli en naturlig del av vår gemensamma visskatt och att sångerna ska sjungas såklart. Det var också viktigt för mig att boken skulle vara vacker och att den ska ligga framme, bläddras i och vara fantasieggande. Därför är det just Hannah Arnesen som fått illustrera den. Hannahs akvareller ger sångboken en ytterligare dimension.

Sara Schulman beskriver arbetet med Jiddischland som ett riktigt kärleksprojekt. Hon har levt och andats Georg Riedels Jiddischland i flera år nu, ägnat all sin tid åt detta.

- Och det som är det mest fantastiska, utöver att ha fått lära känna Georg, Salomon, Channa, sångaren Sofia Berg-Böhm, Hannah Arnesen med fler, är att få se hur projektet utvecklats i olika riktningar genom den urkraft som lust och glädje kan vara. Det blev visor, musikalbum, en barnföreställning med Sofia Berg-Böhm, en dokumentärfilm, musikvideor och mer. Vi fick lansera boken på Bokmässan i Göteborg och musiken på självaste Fasching under Stockholms Jazz Festival. Jag har fått utöka min förlagsverksamhet, starta musikförlag, bli producent, förhandla rättigheter, boka turnéer, bygga hemsidor och allt runtomkring.

Sara Schulman har fått arbeta med jiddischtexterna som professionell redaktör ihop med sin redaktion bestående av jiddischister runtom i världen. Hon känner att de kanske äntligen blivit tagna på allvar som seriösa kulturarbetare som arbetar med jiddischkultur.

- Men det viktigaste för mig på ett personligt plan har nog ändå varit att få befinna mig i en riktigt magisk jiddischvärld till vardags. Min äldsta dotter har lärt sig räkna via barnföreställningen ”Sofia i Riedels Jiddischland” och innan hon ska sova sjunger hon helst Ketsele/Lille katt. Det är då, i den stunden, som jag känner mig som lyckligast.

Nu hoppas Sara att boken, musiken, föreställningen och allt runtomkring får leva länge. Att körer, skolor och musiker vågar spela visorna och göra dem till sina egna. Att Georg Riedels fantastiska musik får tillhöra alla.

Sångboken innehåller också avsnitt om jiddisch som språk och kultur, jiddischdialekter, alfabet och uttal.

Fotnot: Boken är utgiven av Dos Nisele (nöten) Farlag (förlag) som sedan 2019 ger ut judisk barnlitteratur på svenska och jiddisch.

JOHN GRADOWSKI