Träffa en judisk person – i klassrummet
Det säger Elisabet Asketorp, initiativtagare och projektledare för det MUCF-finansierade (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) projektet "Fler judiska berättelser i skolorna". Under läsåret 2022–2023 mötte hon och hennes kollegor från Judiska Centret i Lund (JCL, en ideell förening som bland annat har till ändamål att främja intresset för judisk kultur, religion och historia) drygt tusen mellanstadieelever på sjutton skolor i Lunds kommun för att prata med dem om svenskjudisk identitet.
Upprinnelsen till projektet är den rapport som publicerades för några år sedan av Malmö stad -Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. I den framgick det hur stereotypt judar presenterades för eleverna i skolorna, antingen var de ortodoxa eller offer för Förintelsen.
- När endast ett fåtal bilder av judar presenteras i skolorna, skapas en stereotyp av judar som "den andre". Detta bidrar till antisemitism, säger Elisabet Asketorp.
Ur JCL:s projektrapport: ”Jag insåg att eleverna behövde träffa någon som kunde prata med dem om arv, tradition och identitet från ett nutida svenskt perspektiv. Någon som kan skapa positiv nyfikenhet kring det judiska och öka kunskapen hos både lärare och elever om den judiska nationella minoriteten.”
- Jag förstod att det krävs en insats här, av oss ”vanliga judar”. För många av eleverna var skolbesöket det första mötet med en judisk person överhuvudtaget, säger Elisabet Asketorp.
Ur JCL:s projektrapport: ”De flesta skolor fick besök av två̊-tre personer ur arbetsgruppen, samtliga med olika bakgrund och ingång till sin judiska identitet. Inför besöken fick eleverna förbereda frågor. De skulle få en möjlighet att få svar på alla sina funderingar kring judar och judendomen. Det var viktigt för oss att hålla ett öppet samtal, men för att det skulle fungera behövde vissa grundkunskaper om t.ex. judiska högtider vara på plats. Vi beslöt att inleda med en kort introduktion som la en grund och samtidigt öppnade upp för samtal.”
Under resten av lektionen blandades elevernas frågor med olika fokusområden – traditioner (högtider), judar som nationell minoritet (judisk historia är också svensk historia) och lära med sinnena (titta på judiska föremål och smaka på matza, det osyrade brödet).
Ur JCL:s projektrapport: ”Avslutningsvis sammanfattade vi några av de viktigaste punkterna och gav eleverna en lapp där de fick skriva eller rita något som de fått med sig från lektionen. Vi bad dem skriva/rita något som var nytt eller intressant för dem, eller något som var konstigt eller annorlunda. Efter lektionen kom elever ofta fram för att fråga något enskilt. Flera elever sökte också̊ kontakt med oss på skolgården eller i matsalen.”
De flesta lärarna var mycket positiva till samtalen och poängterade att detta är något mycket viktigt som saknas i dagens undervisning och läromedel.
- Framåt försöker vi fortsätta vårt arbete i skolorna. Samtidigt vill vi skapa ett samarbete med kommun och region så att vårt arbete kan få en stabil långsiktig grund, säger Elisabet Asketorp
JOHN GRADOWSKI
