
Samisk vardag i Staare
Camilla Olofsson är samisk utvecklingsstrateg inom Östersunds kommun, hon är ett strategiskt stöd i samiska utvecklingsfrågor och håller också i nationella minoritetsrättigheter för alla förvaltningar inom kommunen.
Patricia Fjellgren delar på tjänsten som samisk aktivitetssamordnare tillsammans med William Stenvall Zetterström, båda är anställda av Östersunds kommun.
– Vi samarbetar nära varandra med processer i kommunorganisationen ut mot samhället, för att skapa hållbara förändringar med syftet att stärka den samiska identiteten i Staare, säger Patricia Fjellgren och fortsätter:
– Det här är ett stort och långsiktigt arbete, vi vill ha en samisk vardag i vår kommun, och vi vill att det samiska ska ta plats inom och utanför kommunens väggar. När man rör sig i Staare ska det vara tydligt att det här är en samisk ort. Det ska synas och märkas på flera olika sätt.
Bakgrunden till arbetet är kommunstyrelsens beslut från 2020, då det beslutades att tillsätta en egen budget för att kunna jobba med att skapa en samisk vardag i Staare.
Patricia Fjellgren har olika samarbeten på gång med olika aktörer. Hon har bland annat haft kontakt med Riksteatern, Gaaltije, Region Jämtland Härjedalen, Svenska kyrkan, Niejda, Sáminuorra och andra organisationer som verkar i samiska frågor.
– Vi ser nu över vilka långsiktiga samarbeten vi kan inleda. Långsiktigt är bra för att skapa kontinuitet, säger hon och fortsätter:
– Vi har ett spännande samarbete på gång med Mittuniversitetet, det var vår egna idé som de nu anslagit medel till en utredare ser över hur vi ska kunna inrätta Sveriges första lokala samiska språkcentrum.
I dag finns det samiska språkcentrum som arbetar nationellt, men både Patricia Fjellgren och Camilla Olofsson ser att det finns ett stort behov för en lokal mötesplats för samiska språk.
–Ett språkcentrum skulle kunna samla alla samiska språkresurser på ett och samma ställe och utgöra ett nav för språkarbetet. Universitetet har nyligen beslutat inrätta sydsamiska som akademiskt ämne. Kommunen har stora behov av att utbilda medarbetare på alla nivåer i samiska då kompetensförsörjningen är en stor utmaning. En annan utmaning är att tillgodose vårt behov av samiska översättningar, säger Camilla Olofsson.
Patricia Fjellgren nämner revitaliseringsarbetet på norska och finska sidan av Sápmi, där det redan finns etablerade språkcentrum som visat sig vara lyckade satsningar.
– Det samiska språket behöver ett hem, en hamn, säger Patricia Fjellgren. Arbetet med Mittuniversitetet befinner sig ännu i startgropen och Mittuniversitetets anställda utredare arbetar nu med frågan vidare.
Ett redan pågående initiativ är Saemien duarsta, Samisk torsdag, en gång i månaden. Det är en generationsöverskridande mötesplats där äldre personer och barnfamiljer umgås och lagar mat tillsammans. Patricia Fjellgren tycker att det är ett lyckat initiativ, det är välbesökt och folk möts på ett naturligt sätt.
Camilla Olofsson avslöjar att kommunen utreder förutsättningarna för en gemensam derhvie-gåetie, en sydsamisk torvkåta, på Campus i Östersund. Ett samarbete har inletts mellan kommunen och Gaskeuniversiteete, Mittuniversitetet, som avgett en avsiktsförklaring som samiskt universitet.
– En samisk byggnad skulle manifestera och synliggöra det arbete som pågår. Den skulle bland annat kunna användas av kommunala verksamheter och för representation. Mittuniversitetets rektor Anders Fällström och kommunalråd Effie Kourlos, med ansvar för samiska frågor, har ett starkt engagemang, säger Camilla Olofsson.
Patricia Fjellgren kan se att en torvkåta synliggör samisk arkitektur och filosofi och bidrar till att skapa en samisk vardag i Staare.
– Det blir en tydlig motvikt till västvärldens hus, säger hon.
Konst i offentliga miljöer är ytterligare ett sätt att stärka den samiska synligheten, både innomhus och utomhus. Camilla Olofsson berättar att kommunen nu gör riktade utlysningar av konst vid nya byggprojekt.
– Vi köper in mer samisk konst till kommunens löskonstsamling och samiska konstnärer har också i högre utsträckning börjat söka på de allmänna utlysningar vi gör. Exempelvis har Tomas Colbengtson utformat glaspartierna i entrén till det nya rådhuset, och kontrastmarkeringarna på glasrutorna längs en av korridorerna, säger Camilla Olofsson och fortsätter:
– Den tornedalska konstnären Birgitta Burling har uppdraget att framställa en muralmålning i nya rådhuset. Förutom synliggörandet av de nationella minoriteternas kultur är det viktigt att konsten kan tala till och representera alla medborgare.
Patricia Fjellgren kan se att uppdraget till viss del handlar om att spegla samer i Staare och att de som ser konsten ska få spegla sig i den samiska världen genomgående - året runt.
LEONARDA ARCIDIACONO