Jiddischteatern i Sverige fyller 120 år – dess historia skildras i ny bok

- Retrospektivt kan man, med viss förvåning, konstatera att jiddischteater har haft en kontinuerlig hemvist i Sverige, i huvudsak i Stockholm. I Malmö har det periodvis varit mycket aktivitet och då räknar vi inte in de purimspel (berättelsen om hur drottning Ester räddade livet på judarna i Persien för cirka 2 500 år sedan) som förekommit i de flesta av Sveriges små judiska församlingar.

Det säger Sylvia och Willmar Sauter som nyligen släppt boken Teater på jiddisch - i Sverige och i världen. Sylvia Sauter är ordförande i Stockholms Jiddische Teateramator'n (en ideell teaterförening vars målsättning är att med hjälp av teater sprida, upprätthålla, revitalisera och utveckla minoritetsspråket jiddisch). Hon är en av gruppens grundare och har jiddisch som modersmål. Sylvia Sauter har, sedan 2008, varit med i teatergruppens alla föreställningar, på scen och som översättare. Willmar Sauter är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och har tidigare skrivit och föreläst om judisk teater.

 -Det finns en hel del skrivet om teater på jiddisch ute i världen men inget om teater på jiddisch i Sverige. Ingen samlad kunskap och det lilla man vet känner få till. Vi, som har kunskaper om teater och om jiddisch, tyckte att vi kunde ta på oss den uppgiften att berätta den spännande historien.

I boken berättar paret Sauter om den tidigaste gruppen – Judiska Dramatiska Amatörsällskapet, som startade 1906 och höll på i fyra decennier. Den spelade helaftonspjäser ur den internationella jiddischrepertoaren, men anordnade även litterära aftnar och blandade program med sånger och uppläsningar. 1908 introducerade de Tjechov för publiken och även Strindbergs Fadren – Der Foter -uppfördes. Även sådana klassiker som Mjölkmannen Tevje - Tevje der Milchiger - och Der Dibbuk spelades under deras långa verksamhet. Den kände konstnären Isaac Grünewald nämns i ett programblad 1933 som skapare av kläderna till en föreställning. Två år senare gjorde han dekoren till ett purimspel, liksom 1946, vilket blev Grünewalds sista teaterarbete – ett par månader senare omkom han i en flygolycka.

- När de överlevande tog över teaterverksamheten efter andra världskriget ändrades repertoaren till att bli mest så kallad kleinkunst: sketcher, monologer, sånger, dans och musik etc. Den nuvarande Stockholms Jiddische Teateramator´n spelar återigen helaftonsstycken och har under sina femton år, trots uppehåll under pandemin, producerat sju uppsättningar med helaftonspjäser på jiddisch.

Vem var då de som spelade? Det korta svaret är flyktingar från Tsarryssland, senare överlevande från koncentrationslägren. Och nu är det andra generationens överlevande, förstärkt med nytillkomna intresserade som lärt sig jiddisch som vuxna.

- Historiskt sett har jiddischteatern erbjudit en känsla av kulturell tillhörighet och en möjlighet att få uttrycka sig på sitt modersmål. Idag handlar det om att återerövra och fortsätta en kultur och ett språk för att inte glömma och för att föra vidare kunskap och traditioner, humor och kulturell identitet.

På vilket sätt har den andra generationens överlevande revitaliserat teatern och språket?

- Genom att använda språket som ett verbalt uttrycksmedel så att jiddisch kan höras, sker en revitalisering då jiddisch blir levande och använt igen. Dessutom har nyöversättningar gjorts av pjäser som förflyttats till modernare tider och som har bearbetats till aktuella judiska sammanhang. Även detta är en revitalisering av språket.

Jiddischteatern kan knappast återfå samma betydelse som före andra världskriget. Men det har funnits en stark vilja att föra traditionen vidare.

- Jiddischteatern har varit livaktig och vi hoppas på en fortsatt ljus framtid. Den har inte bara överlevt, den lever. Riksdagsbeslutet att göra jiddisch till ett av Sveriges minoritetsspråk har gett jiddisch en skjuts framåt som även märks ute i världen. Idag kan vi vara stolta över jiddischteaterns snart 120-åriga historia i Sverige.

Fotnot: På SVT Play visas ”Mischmasch” – dokumentär om en jiddisch teatergrupp i Sverige. Den berättar historien om amatörteatergruppen Stockholms Jiddische Teateramator´n som sätter upp Strindbergs ”Ett drömspel” på Strindbergs Intima  Teater.

Tidigare i år visade UR ett 24-minuters reportage om Jiddischamatörerna och Strindberg.

https://urplay.se/program/230956-jiddischamatorerna-och-strindberg

JOHN GRADOWSKI