Den lilla festivalen med det stora hjärtat

Festivalen riktar sig till alla med intresse för minoritetsspråk och genom olika aktiviteter särskilt till barn, ungdomar och vuxna. För ungdomarna arrangeras sedan år 2022, EPA-tävling, där helhetsintrycket avgör och där dekaler eller musik på minoritetsspråk ger bonuspoäng.
- Jag ställde ut epan på Mining Town Cruising, och det var kul så nu ställer jag den här också berättar Nemi innan hon fortsätter,

- Det är jag och moffa som byggt min epa. Epan är silverfärgad och är utsmyckad med en ballong. Flera av de utställda eporna spelar musik på finska.

- Jag läser finska i skolan, som moderna språk. Pappa fick inte lära sig finska, men fammo kom hit som finskt flyktingbarn. Så nu vill jag lära mig finska, konstaterar Nemi.

På festivalområdet fanns Polarbibblo.se, bokbussen, duodjiverkstad med Ante Kuoljok, köttsoppe-mat och macka, artister såsom kantelespelande sångerskan Mirja Palo, jojkaren och berättaren Jörgen Stenberg, Höstorkestern, riksspelemannnen Daniel Wikslund och Finskt disco med humppajumppa levererad av Henri Nyman och Mathilda Lindgren. De många programpunkterna avlöste varandra i god takt. Hos Polarbibblo var det full verkstad av pins (broscher) som man fick skapa själv, när minoritet.se vid flera tillfällen undrade vad kidsen gjort under dagen dök vid varje tillfälle dessa egentillverkade pins upp. Polarbibblo.se arrangerade i samarbete också en tipsrunda,

- Man kan vinna böcker, berättar syskonparet Elma och Manne som i gott mod gick tipsrunda med pappa och hunden Fjodor.

Konferenciererna Ida Brännström och Sara Omma Simma förflyttade sig mellan de olika utrymmena på festivalområdet. Sara Omma Simma är vice ordförande för arrangören, den ideella föreningen GiellaKieli,

- Folk kommer och går i vågor, oftast är det flest besökare på lördag mitt på dagen berättar Sara Omma Simma och fortsätter:

- Invigningen, på fredag kväll, brukar förstås också dra mycket folk vilket det även gjorde i år. Målgruppen mellan 14-17 år är svårast att nå och vi ville göra något för dem, och då uppstod EPA-tävlingen.

Stora delar av programmet och en del av upplevelsen, är att festivalen firas utomhus. Däremot ärades Gällivare med cirka 15 centimeter snö dagen innan festivalens invigning. Den uppmärksamme noterade vinterdäck i bagageutrymmen på flera av de bilar som parkerat på de olika parkeringarna i anslutning till festivalområdet. Men, snöandet var tillslut inget som ställde till det för arrangören som på området har god tillgång till olika lokaler och lösningar. På den folktätaste festivaldagen fanns inte ett enda tecken på att det snöat och septembervädret visade sig från sin varmare sida, ovanför polcirkeln, med omkring 13 grader.

Den stora centrala lavvun är utsmyckad med trasmattor, även kallat den tornedalska röda mattan och hela området iklätt ljusslingor av olika slag. Sara Omma Simma avslutar:

- Vi brukar kalla Minoritetsspråksfestivalen för den lilla festivalen med det stora hjärtat. Vi vill skapa en varm, välkomnande och inkluderande känsla utöver en arena för minoritetsspråken.

Det kan konstateras att den varma stämningen förmodligen hade smält bort vilken nyfallen snö som helst, speciellt eftersom det ständigt var folk i rörelse på området. I luftrummet ljuder spontanjojk, sorlet av Vassaraälven och bingo på finska översatt till svenska:

- Numero yksi, nummer ett.

LINNEA HUHTA