Minoritetssamordnare i medskapande utvecklingsarbete om minoritetspolitiken
–Att nätverka och samverka är en framgångsfaktor – kommuner och myndigheter har mycket att lära av varandra. När små grupper träffas och diskuterar en sakfråga kan de verkligen sätta sig in i ämnet på djupet. Självorganisering ökar engagemanget och ansvaret för att föra arbetet framåt, säger Moa Nordin, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.
Till sin hjälp har de använt sig av olika medskapande metoder som incheckningar, triosamtal och Open space.
–Det är former för att skapa verklig delaktighet i möten. Vi jobbar för delaktighet i alla led och då är det viktigt hur vi uppföljningsmyndigheter själva håller våra möten, fortsätter Moa Nordin.
Open space är spridd över hela världen och bygger på att alla besitter kunskap och att alla kan bidra. Metoden ska underlätta för alla att komma till tals och agera på ett naturligt sätt genom att deltagarna tar ansvar för det som motiverar och engagerar dem. Enligt tidigare utvärderingar av samordnarträffar är just erfarenhetsutbyte viktigt för deltagande kommuner och regioner, berättar Veronica Labba, handläggare på Sametinget.
–Open space är kreativ process och lite av en wow-känsla. Metoden bygger på aktivt deltagande, deltagarna själva sätter agendan och skriver ner en fråga som de tycker är viktig och vill diskutera. Det är fantastiskt roligt att vara på ett sådant här möte, det är en häftig upplevelse.
Utvecklingsarbetet inleddes i juni, 2022 på en nätverksträff för ett nittiotal samordnare och ansvariga för minoritetsfrågor i kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska, som träffades för att utbyta erfarenheter och diskutera frågeställningar inom den nationella minoritetspolitiken. På träffen lyfte de ett tjugotal olika ämnen.
Deltagare kom och gick mellan grupperna, men det var inget problem, menar Moa Nordin. Open space bygger på självorganisering och engagemang, varje individ bestämmer själv när man vill delta, bidra eller inte. När deltagaren är i en situation där hen varken lär sig eller bidrar med något, har personen ett ansvar att gå vidare, antingen till en annan arbetsgrupp eller till en annan plats.
–Det är som en kreativ kaffepaus, du fikar när du själv vill, sa en av våra mentorer för att beskriva metoden, förklarar Moa Nordin som berättar att några arbetsgrupper valde att arbeta vidare med sina ämnen under året i fortsatt medskapande anda.
–Arbetsgrupperna som var med i den fortsatta arbetsprocessen fokuserade på frågor om samråd, diskriminering och utsatthet. Olika kommuner har haft ansvar för de digitala och fysiska träffarna, samlat in goda exempel, sammanställt material och anordnat föreläsningar. I Haparanda diskuterades till exempel samråd och engagemang, i Stockholm lärde vi oss om romska läsambassader och Barnombudsmannens rapport om unga nationella minoriteter.
En av deltagarna på samordnarträffen var Lisa Svensson, strateg från Stockholms stad.
–Vad är detta för flum var min första reaktion på Open space, men det visade sig vara jättebra. Vi fick skriva våra egna lappar och gå in i ringen och berätta om vårt tema för alla andra. Jag fick verkligen fördjupa mig i det temat jag själv ville diskutera.
Hon tyckte det var stärkande att höra att andra kommuner, oavsett kommunernas invånarantal och geografiska läge, hade liknande utmaningar i sina uppdrag.
–Det var god stämning och jag tyckte vi kunde prata om våra utmaningar med god energi. Jag tar med mig delar av upplevelsen in i mitt fortsatta jobb, till exempel att tänka på hur man fördelar makten, inte sitta som i ett klassrum under ett möte eller uppdelat i ”vi och dom”, utan exempelvis i en hästskoform.
Lisa Svensson deltog även i arbetsgrupperna som arbetade vidare under året. Som ett resultat av deras möten samordnar nu Stockholms stad en arbetsgrupp för samråd under hösten och bjuder in andra kommuner och regioner till möten om dialog med barn och unga. Dessutom har ett barnrättsnätverk bildats. De deltagande kommunerna i arbetsgrupperna har också gett inspel till uppföljningsmyndigheternas arbete om samråd, diskriminering och utsatthet.
Hela den årslånga processen har varit en del av uppföljningsmyndigheternas resa med att arbeta inkluderande och medskapande. Personal från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm har genomgått en tre dagars Art of Hosting- utbildning ( Open space är en form av Art of hosting/medskapande) och de tillämpar metoderna på till exempel myndighetsnätverksträffar.
–Vi vet att utvecklingsarbetet har betytt mycket för deltagarna som har känt samhörighet i sina uppdrag och som har lärt av varandra. En deltagare till exempel uttryckte det som ” det mest betydelsefulla arbetet sen hen började sitt jobb…”, säger Moa Nordin.
KARIN SKOGLUND
