Flera minoriteter med i nybildat rättighetsråd

Rådet består av 20 ledamöter.

Rebecka Forsgren, jurist som arbetat med samiska rättigheter, är en av dessa:

– Det är hedrande att få vara med och det blir förstås spännande att träffa de andra i rådet. Det är duktiga och intressanta personer. Exakt vad vi ska uträtta är inte klart än men det är ett viktigt och långt arbete som väntar, säger Forsgren och tillägger:

– Mitt fokus när jag går in i jobbet kommer att förankra myndigheter bland civilbefolkningen, gräsrötterna. Jag kommer att ha ett särskilt fokus på den samiska gruppen. Många svenska myndigheter har historiskt sett aktivt jobbat för att minska samiska rättigheter, säger Forsgren.

Bakgrunden till det nya rådet är att det redan finns ett ”Institutet för mänskliga rättigheter”. Det är en relativt nybildad och oberoende myndighet som bevakar respekten för de mänskliga rättigheterna. Till detta institut ska det finnas ett rådgivande organ med syfte att dela kunskap och rutin, vilket i sin tur ska stärka de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Bland de 20 ledamöterna kan man till exempel hitta representanter för afrosvenskar, sexuella minoriteter, syn- och hörselskadade, kyrkan samt äldre människors livsvillkor.

Några av ledamöterna representerar också de nationella minoriteterna.

Rebecka Forsgren är en av de 20. Hon är sydsame från Jämtland men bosatt i Jokkmokk. Forsgren var projektledare i Min Odda Giron (vårt nya Kiruna). Det startade som ett initiativ från rennäringen och syftet var att skapa samverkan i samband med stadsflytten av Kiruna.

– Två samebyar gränsar till Kiruna och är extremt utsatta för intrång. Det är gruvor, järnvägar med station, vägar, skogsskövling och bebyggelse som påverkar dem. Det är ofantligt mycket intrång på deras mark, förklarar Forsgren.

Där har hon jobbat med att stärka samebyarnas rättigheter, förbättra samverkan med olika myndigheter och skapa en bättre dialog och starkare samarbete.

– Vi har fått till ett samverkansavtal med kommunen och det är bra, säger Forsgren som är kvar i projektet men i en annan roll.

Forsgren har sedan examen 2019 jobbat med mänskliga rättigheter och mer specifikt med urfolksrättigheter.

Ett uppdrag var åt FN i Genève. Det handlade om så kallad immaterialrätt. Det har bland annat handlat om att ge urfolken rättigheterna, alltså copywright, till sina mediciner, sånger och sin design på till exempel tyg.

– Många kopierar saker, men det kan samtidigt upplevas kränkande när ett företag använder urfolkens identitet i andra sammanhang. Det kan bli väldigt fel och den rätten skyddade jag i FN, säger Forsgren.

De 20 medverkande i ”Rådet för de mänskliga rättigheterna” har valts ut efter nomineringar.

Forsgren var nominerad av inte mindre än tre samiska organisationer – Sáminuorra, Giron Sámi Teáhter och Tjállegoahte – författarcentrum Sápmi.

Med i rådet sitter också Kaisa Syrjänen Schaal, även hon jurist.

Hon har beröringspunkter med flera nationella minoriteter. Syrjänen Schaal är sverigefinne, hon har varit ledamot i ”Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset” och hon har jobbat med den svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

– Det är ett spännande sammanhang där jag får chansen att lyfta frågor som jag jobbat med under många år, bland annat urfolksrättigheter. Det är frågor som får dåligt med uppmärksamhet och därför är det kul att det nu lyfts i rådet, säger Syrjänen Schaal.

Hon har under många år jobbat med minoritetsfrågor.

– När man bestämde sig för att reformera minoritetspolitiken, efter kritik från Europarådet, då satt jag som huvudsekreterare i den utredning som reformerade den. Sedan satt jag på regeringskansliet och skrev fram propositionen när minoritetslagen kom, säger hon och tillägger:

– Det verkar vara många praktiker i rådet och det ger ofta ett annat perspektiv än om man jobbar med akademiker eller politiker. Det blir spännande att höra vad de andra experterna har för perspektiv. Jag hoppas kunna lära mig från deras rättighetspaket, till exempel vad som varit framgångsrikt där, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

”Rådet för de mänskliga rättigheterna” börjar arbetet i september. De har fyra årliga sammanträden och ledamöterna sitter på två eller tre år.

ANDERS BOSTRÖM