
Elina lär ut finska genom musikskapande
- Jag börjar ofta med att spela och sjunga en enkel egenkomponerad sångslinga med både svenska och finska ord för att barnen ska komma i gång. Det är viktigt att sången funkar rytmiskt på bägge språken, säger musikern Elina Masalin.
Hon har visserligen bott i Sverige i några år, men ber ofta barnen om den svenska översättningen på vissa finska ord.
- Jag spelar en fras på flöjt och sjunger på finska. Sedan får barnen sjunga samma fras med svenska ord. Jag ’loopar’ både musiken och rösterna, säger hon.
Det innebär att musiken och sången spelas in i en liten dator som Elina kan styra med en fotpedal. Elina låter inspelade slingor spelas upp automatiskt gång på gång i en loop, Tillsammans med barnen adderar hon nya lager av loopar med musikkomp från xylofon, rytminstrument och lite oväntade ljudkällor.
- Du kan skapa spännande ljud med bland annat kardborrband på gympaskor, säger Elina och ler.
Snart fylls klassrummet av en maffig ljudbild. Barnen varit med och skapat en spännande låt där de sjunger både på finska och svenska.
Malmö stads tidning Fokus förskolan beskriver målande en sångsession med Elina på Sjösättningens förskola. I reportaget tar Elina fram en tråd för att spinna ett nät:
”…barnen förstår efterhand vad det handlar om... ’Hämä, hämähäki’, sjunger Elina och några barn stämmer genast in på finska medan andra ropar: ’Imse vimse spindel!’ Elina sjunger omväxlande på finska och svenska och snart sjunger alla barnen med – på båda språken.”
I reportaget övergår sångstunden till en konsert som skapas både av Elina och de entusiastiska barnen.
Malmö stad är ett finskt förvaltningsområde, där sverigefinska barn har rätt förskoleundervisning på finska. Elinas sång- och musikstunder är dock i praktiken till för alla barn, inte enbart för de med finsk bakgrund.
- Alla behöver delta i detta, inte enbart de som är finskspråkiga. Faktum är att det kan mycket väl inte finnas något finsktalande barn i publiken. Barnen bryr sig inte om det. De får vara med om något nytt och spännande. Orden kunde ha varit på vilket språk som helst. Men just för de finska barn som är deltar är det viktigt att de kan visa upp sina rötter för sina kamrater.
Piia Tainio, som är modermålspedagog i finska i Malmö håller med:
- Det blir en fin upplevelse, där barnen med finsk bakgrund kan visa deras identitet för kompisarna. Det blir som att gå på teatern, alla njuter av det.
Sångstunderna är en av strängarna på Elinas skaparlyra. Hon började som musikkarriär som klassisk flöjtist. Men hon vill skapa egen musik bestämde sig att slå sig ned i Malmö för sex år sedan.
- Jag gillade kulturlivet, det är kreativt och konstnärsvänligt här och staden är precis lagom stor, berättar hon.
Under artistnamn Elee Loop skapar hon och ger ut egen musik inom vad hon kallar en slags alternativ elektronisk drömpop. Hon blandar akustiskt och digitalt, genom flöjtslingor, röst och olika ljudsamplingar. Hon skapar sång- och ljudbilden med lager av loopar som Musikcentrum Syd kallar en ”atmosfärisk och lekfull ljudbild med en historia att berätta” på hemsidan.
Det märks att hon är influerad av isländska Björks och norska Aurora popmusik. Hon nämner också och Sylvan Esso som har en folkmusikinfluerad elektropop.
Elina jobbar också ihop med andra skapande konstnärer och konstformer, bland annat Skånes dansteater och hon nämner att hon gärna vill ha med dansare i hennes sångstunder på förskolor.
Hon märker att sång- och musikstunderna i förskolan är efterfrågade.
- Lärarna i modersmål har saknat något i still med det som jag kan erbjuda och de är otroligt positiva. Även de svenska förskollärarna gillar det, det gör mig glad.
FREDRIK SIERADZKI